DN om fastighetsskatten och ränteavdragen: This time is different
Det finns en stark logik som talar för att trappa av ränteavdraget.
Gamla argument, som hade att göra med fastighetsskatten, gäller inte längre.
Det skriver DN i en ledare 2015-10-19
Innan fastighetsskatten avskaffades och ersattes med en avgift, i stort sett lika för en lyxvilla i Djursholm och ett torp i Norrland, var det en tanke med systemet.
Villaägaren fick ta upp en intäkt, x procent av taxeringsvärdet, hen fick dra av räntekostnaderna och nettot togs upp till beskattning.
Numera hänger ränteavdraget i luften.
Man kan då välja mellan att minska ränteavdraget eller att återinföra en beskattning av fastighetens värde, som väl får stå i något förhållande till hur de man värdesätter boendet i huset ifråga.
Det har att göra med principen om skatt efter bärkraft.
Man kan jämföra två fall av beskattning av ett hus värt i dag 7 miljoner.
Det gamla paret köpte huset för länge sedan och har lån på två miljoner.
Det unga paret har skrapat ihop 500.000 kr, en ingalunda föraktlig summa, och har således lån på 6,5 mkr.
Om det nu skall stramas åt på bostadsmarknaden, varför skall då de med en förmögenhet på fem miljoner kronor gå fria, medan de, med en förmögenhet som är en tiondel därav, ensamma bära den nya bördan?
Läs mer här
Gamla argument, som hade att göra med fastighetsskatten, gäller inte längre.
Det skriver DN i en ledare 2015-10-19
Innan fastighetsskatten avskaffades och ersattes med en avgift, i stort sett lika för en lyxvilla i Djursholm och ett torp i Norrland, var det en tanke med systemet.
Villaägaren fick ta upp en intäkt, x procent av taxeringsvärdet, hen fick dra av räntekostnaderna och nettot togs upp till beskattning.
Numera hänger ränteavdraget i luften.
Man kan då välja mellan att minska ränteavdraget eller att återinföra en beskattning av fastighetens värde, som väl får stå i något förhållande till hur de man värdesätter boendet i huset ifråga.
Det har att göra med principen om skatt efter bärkraft.
Man kan jämföra två fall av beskattning av ett hus värt i dag 7 miljoner.
Det gamla paret köpte huset för länge sedan och har lån på två miljoner.
Det unga paret har skrapat ihop 500.000 kr, en ingalunda föraktlig summa, och har således lån på 6,5 mkr.
Om det nu skall stramas åt på bostadsmarknaden, varför skall då de med en förmögenhet på fem miljoner kronor gå fria, medan de, med en förmögenhet som är en tiondel därav, ensamma bära den nya bördan?
Läs mer här
Kommentarer